Då jag befann mig på ett ställe som var vackert som ett paradis,
ett ställe underbart ja där luften var gratis,
jag kunde gå hur långt jag ville kunde fatta bra beslut,
kunde styra upp mitt liv när livet såg mörkt ut
fick se världens färger och vad den har att ge,
gud vad jag saknar jag kan aldrig förklara det,
varjedag var underbar och jag vill känna de igen,
då jag kunde leva normalt och känna friheten,
känna solen som värmde mig,
shit pappa jag älskar dig
jag levde som en ganska normal 17 åring,
fester och killar var ganska kaxig mellan åren
har vi samma drömmar eller samma mardrömmar,
det finns råttor över allt som högger där det ömmar,
kroppen skakar hejdlöst och det gör ont i mig,
hjärtat slår hårt och jag får ingen luft,
jag mår illa, nästan svimmar shit det här e tufft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar